Gå till innehållet. Gå till navigation

Språkteknologi.se

Personliga verktyg
Du är här: Förstasidan Nyheter Teckenspråksavatarer uppmärksammas i svensk studie

Teckenspråksavatarer uppmärksammas i svensk studie

Dokumentåtgärder


Behovet av animerade teckenspråksavatarer har uppmärksammats i en svensk förstudie gjord av Kungliga Tekniska Högskolan.

Förstudien presenterades vid ett seminarium den 23 juni på KTH, avdelningen för Tal, musik och hörsel. Beställare av förstudien är Hjälpmedelsinstitutet (HI) och Kommunikationsmyndigheten PTS (vilket Språkrådet skrev om i en notis i november). Claes Tjäder, chef för avdelningen Teknik- och metodutveckling på HI, menar att tekniken har blivit så mogen att det är intressant för Sverige att studera hur avatarer (datoranimerade figurer) kan användas i teckenspråkskommunikation.

Sverige har en lång tradition av att arbeta med talsyntes. I dag används talsyntes också i kombination med gestik. Denna kunskap kan föras över till utvecklingen av teckenspråksavatarer.

Professor Björn Granström och forskaren Jonas Beskow på KTH presenterade de tekniker som används i dag, till exempel motion capture och keyframes, som används i datoranimerade filmproduktioner. Det går i dag att få fram mycket naturtrogna ansiktsuttryck i datoranimerade rollfigurer vilket filmen Avatar är ett bra exempel på. Datorspelbranchen är också drivande när det gäller denna teknik.

En del forskning och utvecklingsprojekt om teckenspråksavatarer bedrivs redan i andra länder (se exempel från Vcom3D) och tillämpningar med teckenspråksavatarer finns till exempel i franska järnvägens trafikinformation och i teckenordböcker för Iphone.

På seminariet fanns inbjudna personer från intresseorganisationer för teckenspråkiga, myndigheter och teckenspråksforskningen. Möjliga tillämpningar diskuterades. Ett utbrett önskemål är att anonymisera teckenspråkstexter så att upphovsman och text är skilda från varandra, på samma sätt som skrivna texter kan vara självständiga från avsändaren. När man använder teckenspråk ser man vem som talar. Ibland vill man avidentifiera teckenspråkstexter, till exempel i teckenspråkskorpusar eller på informationstavlor.

Andra möjliga tillämpningar är teckenspråkssyntes för döva med motoriska störningar, datorspels- och chattavatarer som använder teckenspråk, undervisningsmaterial, teckenspråkparlörer och informationstavlor. Tankar om översättningtjänster för teckenspråk finns också men sådana tillämpningar ligger längre fram i tiden.

Jonas Beskow betonade vikten av att göra tydliga avgränsningar och börja med småskaliga lösningar. En skriftlig rapport av förstudien kommer att presenteras i augusti.

av redaktionenSenast ändrad 2010-06-24 11:08

Driven av Plone, Open Source Content Management System

Denna webbplats följer följande standarder: